IIGS™ Nyhetsbrev - Juli/Augusti 1999
English ~ Dansk ~ Deutsch ~ Español ~ Suomi ~ Français ~ Nederlands ~ Norsk ~ polski ~ Português ~ Svenska
IIGS™ Nyhetsbrev - Juli/Augusti 1999
Recke är en liten by ca 25 km väster om Osnabrück. Eftersom jag har många förfäder från Recke och grannbyar såsom Mettinghen och Ibbenbueren har jag lagt ner en del ansträngningar med att spåra mina Recke rötter. Olyckligtvis är inte detta lätt p g a olika omständigheter.Efter att ha studerat de protestantiska kyrkoarkiv för perioden 1685 - 1742, kom jag till slutsatsen att det var nästan omöjlig att spåra en enskild familj i en djungel av interrelationer - om inte familjen kom någon annanstans ifrån och hade ett främmande namn. Eftersom mina förfäder huvudsakligen var inhemska behövde jag undersöka deras släktskap närmare.
Några av anledningarna som gör att nästla upp pusslet blir så långtråkig är följande:
- Användningen av ett starkt begränsat antal förnamn. Pojkarna hette för det mesta Jan, Gerd, Herm, Hinrik eller Bernd och flicknamnen verkade vara begränsade till Enne, Grete, Tryne, Fenne och Aleyd.
- Efternamnen verkade vara mycket likartade. Haermeyer och Haremeyer, Hulemeyer och Hulmeyer, Rumoller och Ruemoller. Och var By der Molle densamma som By der Ruemeule? Var Haermeyer samma namn som Op de Haer?
- Vid denna tid var det patronymiska systemet inte i allmänhet i bruk. Men ibland skilde man mellan två Gerd Blankenmeyer genom att lägga det patronymiska Herberts till den ena. Så ibland kallades han för Gerd Blankenmeyer och ibland Gerd Herberts. Vissa namn ger en antydan om bruket av patronymiska namn men vem var far till Aelke Jans Gerds Herm?
- Allt sedan feodalsystemet var i bruk var människor antingen fria eller ägdes av kungen, kyrkan, ett kloster eller en lokal godsägare. I detta system kallades en bonde som brukade jorden "colon" och kallades efter namnet på gården. Rätten att bruka jorden kunde överföras till ett av barnen. Om denna var flicka och gifte sig tog hennes man namnet på gården d v s hennes namn. Om kvinnan dog kanske den ny colon gifte om sig och startade en ny familjelinje med gårdens namn men utan någon genetisk länk till den gamla familjen fastän man har samma namn i arkiven.
- För att inte nämna tillståndet på arkiven, prästerna handstil, det tvetydiga sättet att registrera och andra smådetaljer.
Ett tillvägagångssätt med dessa problem är att samla in så mycket data som möjligt från så många källor som möjligt. Eftersom dessa källor är utspridda geografiskt betyder detta kanske ett helt liv med att besöka alla arkiv - leta, samla, tolka, skriva upp data. Ett arbete för en munk och för mycket för mitt liv.
Ett annat sätt är att samla in de uppgifterna som är lätta att komma över. I detta fall kopior på mikrofilmer för den protestantiska kyrkan i Recke för perioden 1685 - 1769 som kan köpas vid Centralarkivet för släktforskning i den Haag om de finns tillgängliga. Det finns också listor över Recke folket i grannförsamlingar såsom Mettingen och Ibbenburen (jobbar fortfarande med detta) och Hopsten.
För att kunna få ut så mycket som möjligt ur dessa uppgifter har jag utarbetat en enkel men tidsomfattande metod som jag beskriver helt kort. Eftersom mitt yrke är dataprogrammerare har jag utvecklat mitt eget program i mitt favorit databasverktyget "Magic". Jag använde en fontbaserad version för DOS eftersom jag satsar på innehåll och inte på skryt.
Detta program var lätt att optimera för de olika behoven som jag kom på under tiden. Min dröm är att överföra alla uppgifter till databasen över förfäderna då allt är tolkat och klart. Metoder består av följande steg:
- Texten som finns på mikrofichen förs över till programmet och får en unik siffra och dess plats i källan markeras också. Om jag inte kan läsa källan jag sätter punkter och om jag undrar om jag tolkat källan korrekt sätter jag ett frågetecken. I övrigt försöker jag att överföra de handskrivna uppgifterna så korrekt som möjligt till programmet utan mellanliggande tolkningar.
- De ungefär 10 000 uppgifterna som finns scannas och de omnämnda personerna förs över till en ny databas med en delning av förnamn och efternamn och med en indelning i roller. Rollerna kan vara fader, son, förälder, alias, f d, ägare, ursprungsort etc.
- Tredje steget är att försöka hitta på en regelmässig stavning för alla namn. Man måste vara försiktig av de skäl som tidigare nämnts. Är Haermeyer densamma som Haremeyer? Och är Hare densamma som Haremeyer? Är Velt densamma som Veltkamp eller Veltman eller Velthake? Jag gör samma sak med förnamnen. Catarina, Catharina, Trine och Trynke transformeras till Tryne. Aelke blir densamma som Aleyd och Elisabeth blir Elske, men är Elisaben densamma som Elizabet? Jag hittad en flicka som hette Elisaben Elisabeth.
- Nu är systemet klart att producera utdata i form av listor som kan fås genom att mata in olika kriterier såsom Efternamn, Förnamn, Period och Roll. Denna lista används för insättning i mitt släktprogram som heter "Charon. "
När man genomför fjärde steget kan det ibland hända att vissa mönster kommer fram som kanske ger en ledtråd för att rekonstruera en familj. Här ger jag ett exempel på hur denna metod hjälper till att ge förståelse för olika familjerelationer. Följande noteringar är utdrag ur en förteckning som skrevs efter en filtrering av Blankenmeyer och Gerd för perioden 1685 -1699.
1691.02.18 (m) 18 Febr Gerdt Blanckemeyer en Enneke Grove won Twenhuysen
1691.12.07 (b) 7 dito. Blanckemeyers soon Gerdt. Testes Herman Blanckemeyer
1693.01.03 (d) 3 dito. Gerdt Blanckemeyer
1694.06.14 (b) 16 7br Gerdt Blanckemeyers soon Jorgen. Gevadderden Zenske Grove. Gerdruyt Blanckemeyers.
1695.01 (a) .. Jan Gerdt Blanckemeyer sone van Herbert Blanckemr, Eygen an de Koninck, en Greetke van Olphen, jd van Hindr van Olphen, beyde van Recke, Sy Vry.
1695.02.05 (m) Gerdt Blanckemeyer ende Greetke van Olphen
1695.10.23 (b) Gerdt Blanckemeyers .oon Lucas. Testes Hendrick Eilert. Aelke? Van Olphen
1696.03.26 (d) Blanckemeyers kindt Gerd
1696.05.27 (b) eodem die. Gerdt Blanckemeyers sone Gerdt. Testes Jorgen Hemisch. Aelheit Blanckemeyers
1697.07.07 (b) 7 July Gerdt Blanckemeyers soone Herbert. Testes Gert Leuwe Aalheit achter den Kamp
1698.01.28 (b) eodem die Gerdt Blanckemeyers dochter Enneke Testes Jan Grove Enneke Conermans
1699.08.03 (b) 8 Marty Gert Blanckemeyers dochter Maria. Testi. Herm Blanckemeyer Maria van Olphen
b = birth/baptism (födelse/dop), m = marriage (giftermål), d = death/burial (död/begravning), a = marriage announcement (lysning)
Serien fortsätter men det är bäst att stanna här (1). Tydligen finns det två Gerd Blankenmeyers som blir med barn och den tredje dör år 1693. Vad som fick mig att undras över denna sekvens var uppkomsten av en testes vid namn Jorgen Hemiscch. Hemisch är inget vanligt namn i Recke. Det är ett namn från det närliggande Ibbenburen. I själva verket förekommer varianter på Hemisch endast tre gånger i Recke arkiven under denna period.
1693.10.11 11 Octobr Gerdt Hemasch? Ende Enneke Blanckemeyers wonende tot Twenhuysen
1695.05.27 eodem die. Gerdt Blanckemeyers sone Gerdt. Testes Jorgen Hemisch. Aelheit Blanckemeyers
1703.12.02 2 Decbr Gert Blanckemeyers dochter Maria Lisabet Testes Jan Grove Maria Heemsche.
Felbehandlingen av namnet Hemesch eller Hemes är ett tecken på okunskapen hos prästen (?) eller den som utförde skrivningen för kyrkoarkivet. Om man tolkar dessa linjer finns två möjligheter. Antingen förekom Hemisch personer som testes vid Blankemeyer dopen som avlägsna släktingar eller var de nära släktingar och Gerd Hemisch tog över Blankemmeyer gården efter den första Gerd Blankemeyer avled i januari 1693. En närmare titt på resten av testes med ett s k testes prov ger vid handen att detta är förmodligen den rätta tolkningen. I vissa uppgifter finns det försök att skilja mellan båda Gerd Blankemeyer såsom i:
1704 Leuwen Lyftuchters kind namelyck Gert Herberts dochter Grete Elisabeth. Testes Gert Wilcke Aelke Leuwen.
1706.08.22 22 Gert Herberts sone Gert. Testes Gert Olphen. Maria Eilerts.
Från dessa uppgifter får vi reda på att den andra Gerd Blankemeyer bodde på Lyftucht på Leuwe eller Leewe gården. Detta betyder förmodligen att han och hans familj bodde i en avskild del av bondgården. Ibland bodde det flera familjer på ett sådant Lyftocht eller Lyftucht. Ordet tycks betyda att de fick mat och husrum på gården men jag vet inte om detta fortfarande var fallet på denna tid under denna administration och omständigheter. Jämfört med arkiven för Ibbenbueren under samma period är det tur att vi hittar namnet Gerd Blankemeyer i samband med Leuwen Lyftucht. I Ibbenbueren skulle uppgiften förmodligen vara "Leuwen Lyftuchters kint Grete Elisabeth" utan en ledtråd om vilka som bodde där vid tillfället.
Av allt detta har jag dragit vissa slutsatser.
Den Gerd Blankemeyer som gifte sig med Enneke Grove år 1691 dör i januari 1693 och lämnar gården till sin fru som förmodligen nu skulle kallas för en "colona." De har en son, Gerd, född i december 1691 som dog i mars 1696.
Enneke Grove som nu heter Enneke Blankemeyer gifter om sig i oktober 1693 med Gerd Hemesch från Ibbenbueren. Han är den nya colonen och tar namnet Blankemeyer och därför heter Gerd Blankemeyer.
En annan Gerd Blankemeyer, son till Herbert Blankemeyer gifter sig år 1695 med Greetke van Olphen. För att kunna skilja mellan denna Gerd Blankemeyer och den andre kallas han också Gerd Herberts. År 1704 bor han på Lyftucht på Leuwengården.I detta exempel är namnbytet inte lätt att känna igen. Ibland är det lättare. Då skulle mönstret ta följande form (exempel):
år 1694 gifter sig Wilhelm Meiman med Maria Oostman
>1694 efter giftermålet försvinner Wilhelm Meiman från arkiven
>1694 efter datumet för giftermålet dyker Wilhelm Oostman upp som en far
<1694 före datumet för giftermålet fanns inget tecken på Wilhelm Oostman
I sådana fall utgår jag ifrån att ett namnbyte ägt rum. Om det finns en uppgift om bröllopet i lysningsregistret skulle det förmodligen stå att vare sig bruden eller brudgummen är fria utan lyder under en herre som också råkar vara ägaren till bondgården. I nämnda exempel hette förmodligen bondgården på vilken flickan bodde Oosthof eller bara Oostmans. Ibland är mannen fri men underkastar sig bonden mot att vara "colon" till bondgården. I de fall där jag misstänker att ett namnbyte ägt rum, gör jag en anteckning på den ursprungliga uppgiften för att underlätta senare tolkningar. Om jag inte är helt säker lägger jag till ett frågetecken till ett förmodat namnbyte.
Wilhelm eller Wilm Oostman eller Oostmaan nämns som far i tio uppgifter om dop. Hans äldsta barn är en flicka som är döpt Maria Aalheit är 1694. Jag anta att hon är samma Maria Oostman, dotter till den framlidne Wilhelm Oostman som gifter sig med Steffen Holcke/Hollick/Holleke från Cappelen år 1727.
Från detta datum förekommer en Steffen Oostman i arkiven som far till en ny Oostman gren. Igen så har Oostman gårdsarvet följt spinnsidan. Jag vet inte vad som var den allmänna regeln för att ärva gården. Jag tror inte att det alltid var den äldsta son eller dotter. Inte heller var det nödvändigtvis en son. Maria Oostman hade åtminstone en bror i livet år 1727, en 26-årig Wilhelm Oostman. Hennes far hade avlidet år 1721 så gården förmodligen var i behov av en ny "colon" och kanske pojkarna i familjen inte hade visat sig vara lämpliga för ägaren till gården, kungen av Preussen.
Fastän metoden ger mig bättre inblick i familjerelationer i Recke är arbetat med att rekonstruera familjer fortfarande tidsödande. I själva verket borde ett femte steg läggas till processen som analys på testes görs och sambandet mellan testes och barnet söks.
Särskilt efter 1730 finns det så många möjligheter att ett sådant steg kanske skulle vara mycket värdefullt. Man ofta bestämmer sig för att rekonstruera en besläktad familj först innan man kan avsluta familjen som man börjat med. Och medan man håller på med den nya familjen samma problem uppkommer med ytterligare en besläktad familj o s v vilket gör att man går runt i cirklar och undrar om man någonsin kommer ur knipa utan att studera ytterligare källor.
Om någon som läser denna artikel har någon information ang Recke människor före år 1800 var snäll och ta kontakt.
Om du har någon fråga, tillägg eller anmärkning tveka inte att ta kontakt på något av följande sätt:
Max Schulte
Warnsinklanden 25
7542 CR - ENSCHEDE - NEDERLÄNDERNA
E-post: mschulte@knoware.nl
fax (31) 053-4782316
tel (31) 053-4782313
Källor:
Kopior på de protestantiska mikrofichen för Recke 1685 - 1742 som innehåller uppgifter om födslar, äktenskap, begravningar och medlemskap i kyrkan (klart).
Som 1 för Recke 1693 - 1734 innehållande uppgifter ang lysningar (klart).
Som 1 för Recke 1742 - 1769 (lagt åt sidan - handstilen inte särskilt uppmuntrande)
Som 1 för Mettingen 1679 - 1777 innehållande referenser till Recke (klart)
En förteckning som översänts till mig av A.G.J. Schroeder med äktenskap i Hopsten 1657 - 1746 i vilka en av partners kanske kommer från Recke (klart).
Ytterligare läsning:
G. Wildenbeest - De Winterswijkse Scholten: opkomst, bloei en neergang - VU Uitgeverij Amsterdam, 1985 (på holländska).
Mr.P.G.Aalbers - Het einde van de horigheid in Twente en Oost-Gelderland 1795-1850 - Walburg Pers Zutphen 1979 - ISBN 90-6011-413-2 (på holländska).
Mr.F.P.M.Slijkerman en K.J.Slijkerman - De nakomelingen van Jan Gersen Slijckeman uit Mettingen - Uitgeverij Slijkerman Da Costa te Alkmaar 1985 (innehåller en kort historik över Lingen område där Recke var en del under denna period - på holländska)
Recke 1189-1989 Beiträge zur Geschichte - Published by the Gemeinde Recke - ISBN 3-921290-38-4 (på tyska).
Version historik:
1 1999-07-30, publicerades först versionen i soc.genealogy.germany
Anm. Man kan förmodligen se om det rör sig om äktenskap, födsel eller dödsattest från sammanhanget.
tillbaka .