IIGS™ Nyhetsbrev - april 1999
English ~ Dansk ~ Deutsch ~ Español ~ Suomi ~ Français ~ Nederlands ~ Norsk ~ polski ~ Português ~ Svenska
IIGS™ Nyhetsbrev - april 1999
Fastän min begränsade erfarenhet av lagar om upphovsrätt endast omfattar USA är copyrightlagar och diskussionerna kring dem likartade oberoende av land. Denna artikel handlar främst om USA copyright men det är min förhoppning att det kan förtydliga några internationella frågor också.
Det kanske förvånar vissa att enligt arbetsgruppen för nationalinformationens infrastruktur avsåg de människor som skrev USA:s konstitution "att själva copyrighten skulle bli motorn i fri kommunikation", och inte belöningen för författarens hårda arbete. Upphovsrätt betyder precis som sägs: den exklusive rätten att göra och distribuera kopior av ett arbete. Det är det "ekonomiska incitamentet att skapa och sprida idéer", skriver arbetsgruppen.
Upphovsrätten finns i första hand för att skydda en författares arbete och endast i andra hand för att ge ett medel för att få ekonomisk ersättning. Grundlagsfäderna ansåg att man borde uppmuntra kreativitet genom att ge författaren en tidsbegränsad ensamrätt över sitt arbete. Därigensom skulle man ge fördelar för allmänheten och den unga nationen.
Saker såsom idéer, protokoll, processer, system, utföranden, begrepp, principer och upptäckter omfattas inte. Inte heller titlar, namn, korta fraser och slogans, fastän några av dessa kanske skyddas genom varumärket.
På så sätt skyddas kreativt arbete men inte fakta och idéer. Man tycker att fakta och idéer är byggstenarna i kreativitet och - för att uppmuntra ännu mer kreativitet - de omfattas inte av skyddet.
Standarden för skydd för upphovsrätten har utvecklats genom åren genom en serie domar vilka har tjänat att ytterligare definiera de ganska breda omfånget av Copyright Act. Den ursprungliga Copyright Act från 1790, signerad av president George Washingtons signatur, har genomgått tre stora omarbetningar - 1870, 1909 och 1976) - allteftersom ny teknik har inneburit nya krav på lagen.
Principen om rättvis användning och allmän egendom har ofta feltolkats. Rättvis användning är en av begränsningarna som satts på copyright för att uppväga den monopolistiska - fastän tillfälliga - rättigheten hos författaren till det ursprungliga alstret gentemot allmänhetens krav. Eftersom det primära syftet med copyright är att uppmuntra kreativitet, har domstolarna alltid fastställt att vissa begränsade användningar av upphovsrättsskyddade arbeten för forskning, undervisning, kritik, kommentarer eller nyhetsförmedling (vissa av de mest förekommande undantagen) inte bryter mot copyright.
Släktforskare bör vara medvetna om att domstolarna inte har någon förståelse för svaranden som skyller på okunskap om lagen. I själva verket ligger bevisbördan på svarande - den som har brutit mot copyright - och inte på den som har copyright.
Det tjänar heller ingenting till att inte inse det allvarliga med att bryta mot upphovsrätten i tron om att upphovsrättsinnehavaren inte kommer att stämma, därför att det skulle kosta pengar. Om domstolen dömer till kärandes fördel måste svarande betala upphovsrättsinnehavarens rättegångskostnader.
Copyrightlagen är delvis komplicerad, därför att den definieras och omdefinieras i fall efter fall i domstolarna. Användningen av datorteknik och Internet har bidragit till svårigheterna att bestämma vad som bryter mot upphovsrätten och vad som inte gör det.
Fastän man inte kan fördjupa sig i lagstiftningen om copyright här, finns det vissa områden där online släktforskare beträder farlig mark. I det följande finns några exempel på frågor som hämtats från online-diskussionsgrupper:
- Allt är offentligt i dataåldern.
- Inte sant! Offentlighetsprincipen gäller endast för de verk där copyrighten inte längre gäller eller för alster som inte varit föremål för upphovsrättsligt skydd. Under gällande lagstiftning är alla verk som skapats efter 1978-01-01 skyddade automatiskt under författarens livstid och ytterligare 50 år efter författarens död (US Copyright Office Circular #1). Dessutom krävs inte någon anmälan om copyright för verk som kommit till efter 1978 och man behöver inte registrera. Alster som författats före 1978 måste fortfarande ha copyrightstämpeln på. Längden av copyright på sådana alster var 28 år från publiceringsdatumet. Man kunde förnya copyrighten under det tjugoåttonde året och år 1976 utökades förnyelseperioden till 47 år.
Rättelse: Sonny Bono-lagförslaget om förlängd giltighetstid för copyright medförde en generell förlängning på ytterligare 20 år. Förslaget antogs som lag den 27 oktober 1998.
- Översättningar av verk som skyddas av upphovsrätt är i sig själva ursprungliga kreativa verk.
- En översättning anses vara ett derivat av ett ursprungligt kreativt arbete. Medan översättningen skyddas av copyright måste personen som har gjort översättningen och ämnar publicera den få tillstånd från den ursprungliga copyrightinnehavaren. Enligt arbetsgruppen "är ett derivat eller sammansatt arbete baserat på ett eller flera tidigare arbeten .... Copyright på derivatet eller sammansättningen .... begränsar sig till författarens till derivatets eller sammansättningens eget arbete och berör inte upphovsrätten till tidigare material.
- Att skicka meddelanden från en nyhetsgrupp till en annan bryter inte mot upphovsrätten.
- Fel! "Elektroniska nätverksmeddelanden från en dator till en annan såsom e-post får endast behållas på vardera dator i RAM (random acces memory), men detta har funnits vara tillräckligt som en fast plats, " enligt arbetsgruppen. Att e-post lagras i digital form (binärkodning) ligger inom definitionen för "fast plats". Fast plats är ett av begreppen för att fastställa om ett arbete har återgivits på ett tillgängligt sätt.
Vad som nu diskuteras är om medlemmarna i en mailinglista har givit sitt tysta medgivande genom medlemskapet för deras "ursprungliga" verk (meddelanden) att återges. Genom att sända in till en lista har sändaren i själva verket gett kopior på meddelandet till varje deltagare i listan.
" ... enligt lagen i USA ..... genom att placera material som skyddas av upphovsrätten i en dators minne betraktas detta som en återgivning av detta material.... " (Arbetsgruppen). Dessutom om man skannar in en bok eller annat dokument till digital form betraktas detta som återgivning. Det som ännu inte är klart är om brott mot upphovsrätten gäller för ytterligare kopior på den ursprungliga insändaren som skickas till andra listor.
- Brott mot upphovsrätten gäller endast om någon säger sig ha skrivit någon annans alster.
- Många människor blandar ihop copyright och plagiat. Ett verk behöver inte skyddas av copyright för att plagieras. Plagiat är att ta någon annans arbete och ge ut det som sitt eget. Till exempel, om Jan Johansson skriver ett brev till sin fru och Anders Karlsson tar samma brev (eller en kopia) och skickar det till sin fru med sitt namn på är Anders Karlsson skyldig till plagiat. Han är också skyldig till brott mot copyright eftersom han gjorde en kopia av brevet. Om Jan Johansson skrev brevet år 1700 åtnjuter det inte upphovsrättsskydd och Anders Karlsson är inte skyldig till brott mot upphovsrätten men väl till plagiat.
- Brott mot copyright existerar endast om brottet skadar ägaren till upphovsrätten eller utförs i vinstsyfte.
- När domstolar försöker komma fram till skadeståndsbelopp i fall med brott mot upphovsrätt tar de kanske hänsyn till vilken ekonomisk skada som orsakades. Men ekonomisk skada behöver inte förekomma för att den som bryter mot upphovsrätt blir skyldig att betala skadestånd. Dessutom har domstolar funnit både bibliotek och skolor skyldiga till brott mot copyright fastän båda är icke-vinstgivande inrättningar. Skadan ligger i själva brottsakten och inte i vilket ekonomiskt avbräck som åsamkas.
- Släktforskningsböcker anses som referensböcker och sådana skyddas inte av upphovsrätten.
- Följande betraktas som litterära verk och skyddas så länge de innehåller minsta mått av originalitet eller kreativitet: "datorprogram, artiklar, romaner, uppslagsverk, datorbaser, uppsatser, kataloger, dikter, lexikon, uppslagsverk och andra referensmaterial. " (Arbetsgruppen)
- Eftersom bibliotek har kopiatorer, där biblioteksböcker kan kopieras av kunderna måst det vara tillåtit att kopiera.
- Bibliotek fungerar under stränga riktlinjer som erkänner rollen som ställen för allmänhetens forskning. Bibliotek tillåts under mycket stränga omständigheter (såsom behovet av att skydda en ömtålig kopia av en mycket gammal bok) att göra en enda kopia av ett alster som skyddas av upphovsrätten. För att ett bibliotek skall hållas utan ansvar ifall en kund tar kopia på ett verk som skyddas av upphovsrätten måste ett anslag om copyright finnas vid kopiatorn.
- Generell återgivning av sammansättningar av material skyddat av copyright på Internet är laglig, eftersom det gäller bara böcker med fakta.
- Släktforskare beträder mycket farlig mark här. Sammansättningar är arbeten "uppbyggda genom insamling och sammansättning av material som redan finns eller av data som väljs, koordineras eller arrangeras på ett sådant sätt att det resulterande arbetet i sin helhet består av ett originalarbete..... " Enligt Arbetsgruppen, "begränsas copyright i en sammanställning till det ursprungliga valet eller presentationen av fakta eller andra element som sammanställts; skyddet för sammanställning omfattar inte enskilda fakta eller element. " Arbetet som utförs av en sammanställare får inte skydd av upphovsrätt enbart därför att det tog åratal att få fram data. Upphovsrätten berör endast det som är originellt eller kreativt hos verket.
Juryn behandlar fortfarande frågan om hur vittgående upphovsrätt som sammanställningar av fakta skall få. H.R.354 finns för närvarande hos kongressen och kanske kommer den att ha stor betydelse för rätten för forskare att använda fakta som hittas hos andra eller genom att upprätta egna alster. Några anhängare av H.R.354, som heter "Informationssamlingens antirövare förslag" (Collection of Information Anti-Piracy Act) har fordrat shyddsåtgärder från 15 år till evigheten.