IIGS Nyhetsbrev - Oktober 1998
Släktforskare lär vara pedanter vad gäller dokumentation. Så varför är inte släktforskare lika pedantiska när det gäller att uppge källor, den enkla konsten av att ge ära där ära skall ges. Och varför är vi så oansvariga med att använda andras arbeten utan upphovsmannens tillstånd?
Då och då publiceras artiklar online. Så fort dessa artiklar dyker upp börja de förekomma på mailinglistor och i andra släktforskningsutgåvor. Ibland nämner man författaren eller utgåvan. Ofta blir detta inte fallet. IIGS nyhetsbrev publicerade en artikel i septembernumret. Artikeln och IIGS nyhetsbrevet omfattas av upphovsrätten. Sedan nyhetsbrevet gavs ut online den 1 september har denna artikel förekommit i fler än 20 mailinglistor och i flera släktforskningspublikationer.
Inte en enda gång tog man kontakt med författaren eller med IIGS nyhetsbrev för tillstånd att återge artikeln. Källangivelsen var otillfredsställande, ibland fanns den, ibland ofullständigt; ibland saknades den och, i ett fall, angavs någon annan.
I ett annat fall nyligen blev en dikt som hette "Census Takers" fritt spridd på mailinglistor med författaren angiven som "okänd". Till slut på RESEARCH-HOWTO-L@rootsweb.com-listan gjordes allt tillrätta. Diktens ursprungliga titel var "Voices In My Heat" och hade skrivits av Darlene Stevens. Författarens namn hade tappats bort genom det åtskilliga kryssningar från en nyhetsgrupp till en annan på ett oansvarigt sätt.
Svaret på problemet kanske ligger i oförstånd. Få personer känner till eller tar tid att forska i lagar om upphovsrätt. Det är sant att lagarna är förbryllande men det behövs bara enkel ettikettregler för att kunna följa dem.
Till exempel, copyrightlagarna i Förenta staterna framgår av hemsidan för U.S. Copyright Office Home Page:
Copyright är ett slags beskydd som ges av lagarna i Förenta staterna till en författare av ett "originalt alster" som omfattar literärt, dramatiskt, musikaliskt, artistiskt och vissa andra intellektuella alster. Detta beskydd ges till båda publicerade och opublicerade verk. Sektion 107 i Copyright Act av 1976 ger ägaren av upphovsrätten en generell rätt att göra och att tillåta andra att göra följande:
Förutom detta har vissa upphovsmän till alster av visuell bildkonst rätt till tillskrivning och integritet såsom det beskriva i sektion 106 A av 1976 års Copyright Act.
- att återge verket som omfattas av copyright i kopior eller fonografiska inspelningar;
- att förbereder derivata alster som baseras på det ursprungliga verket;
- att distribuera kopior eller fonografiska inspelningar till allmänheten för försäljning, leasing och utlåning;
- att spela upp alstret som omfattas av copyright offentligt om det är av litterär, musikalisk, dramatisk eller koreografisk art, pantomim, film eller andra audivisuella alster;
- att förevisa alstret som omfattas av copyright om det är av literär, musikalisk, dramatisk eller koreografisk art, pantomim samt bild, grafik eller skulptur som omfattar enskilda bilder, filmer eller andra audivisuella verk; och
- vad gäller ljudinspelningar, att spela verket för allmänheten medelst digitalt audioöverföring.
M a o kan endast ägaren till ett alster som omfattas av copyright ge tillstånd att återge verket. Enkla etikettsregler föreskriver att den som vill publicera ett alster ber om tillstånd att så göra. Om jag vill låna grannens gräsklippare skulle jag be om lov. Om jag vill låna en artikel för att skicka till min diskussionsgrupp för deras läsning skulle jag be om tillstånd från författaren. De flesta författare ger sitt tillstånd under förutsättning att man uppger vem som är författaren.
Det är viktigt att känna till att copyright finns. Fastän det en gång i tiden var obligatoriskt är det inte längre nödvändigt för en författare att sätta en copyrightstämpel på sitt verk.
Här finns ytterligare en iscensättning. Någon ställer en fråga i en nyhetsgrupp och efter att ha forskat skriver jag ett svar. Mitt svar är helt och hållet mitt eget arbete. Jag kan citera källor för data som jag har använt i mitt svar men sättet på vilket jag presenterar information är min egen. Anses jag vara författaren? Ja! Skulle jag erkännas om någon kopierar mitt inlägg och skickar till en annan nyhetsgrupp? Ja!
Pennsylvania universitets Webbsida om upphovsrätt Intellectual Property in the Information Age säger att medan netpost och inlägg rutinmässigt kopieras och distribueras, uppfyller de i allmänhet "villkoren för att vara originalalster av författarskap fastställda i ett verkligt sätt att kommunicera. De har inte släppts för allmänt bruk och vanligen behövs ett upphörande av copyright eller författarens uttryckliga tillstånd för att verket skall räknas som offentligt. "
Under vissa omständigheter kan post till usenet betraktas som allmän egendom och underförstådd licens att bruka. I dessa fall kan de kopieras utan källangivelse. Posten måste ha varit icke-komersiell och inte ett artistiskt eller dramatiskt verk. Definitioner av artistisk och dramatisk kan vara högst subjektiva och det är alltid säkrast (och artigare) att be om tillstånd innan man postar vidare och att nämna den ursprungliga författaren.
Vilka slags alster är allmän egendom? Pennsylvania universitets webbsida listar villkoren för allmän egendom:
- Upphovsrätten har kanske upphört.
- Alstret kanske kommer från regeringen och sådana omfattas inte av copyright.
- Det kanske är något som inte kan ges upphovsrätt (37CFR 202.1(a)). Emellertid skall man lägga märke till att varumärken kanske är skyddade.
- Copyright kanske är förverkat. Exempelvis kan verket ha publicerats utan anmälan innan lagen som fastställde att man kunde publicera utan anmälan kom till (1988-03-01- datumet för Berne Konvention Implementation Act, PL 100-568, 102 Stat. 2853).
- TUpphovsrätten kanske lämnats ut. Detta är sällsynt. Att ge bort upphovsrätt föreskriver att innehavaren hade för avsikt att ge bort rätten och för detta behövs ett klart uttalande eller offentlig handling från ägaren till upphovsrätten att han ämnar ge verket till allmänheten. National Comic Pub. v. Fawcett Pub., 191 F.2d 594, 598 (2dCir., 1951). En förklaring att vem som helst som vill reproducera, använda eller visa verket utan förbehåll kanske skulle räcka. Bara genom att sända ett meddelande på datornätverk räcker inte för att överlämna upphovsrätt.
Fastän jag bara har citerat lagen om upphovsrätt som gäller för USA bör läsaren vara medveten om att de flesta länderna har liknande skydd för upphovsrätt. Internationella överenskommelser går över nationella gränser också.
I enkla termer. Författaren till ett verk "äger" verket på samma sätt som min granne "äger" sin gräsklippare. Om man säljer kopior av ett publicerade verk äger inte köparen det intellektuella värdet som verket representerar. Om jag köper en bok i den lokala bokhandeln äger jag papperet som finns i boken men inte det intellektuella innehållet. Jag får inte reproducera boken därför att innehållet på dess sidor tillhör skaparen. På samma sätt om jag köper min grannes gräsklippare äger jag gräsklipparen men detta innebär inte att jag äger grannens färdigheter i gräsklippning.
Lagar om copyright har aldrig varit lättolkade. De är ännu mera svårtydda i den elektroniska åldern då det tar endast en snabb klippa och klistra och en klick på en sändningsknapp i ett e-post program för att röva bort en text. Bästa sättet är att ta det säkra före det osäkra. Om man känner till författaren eller förläggaren bör man be om tillåtelse att använda verket och citera alltid källan - författaren eller förläggaren. Det är det enda säkra sättet att följa lagen. Frånsett detta är det artiga och etiska sättet.
Ytterligare information om lagen om upphovsrätt kan fås på följande Webbplatser:
Copyrightlagen
http://www.duq.edu/Technology/copy/copylaw1.html
Duquesne universitets sida om copyrightUS Copyright Office hemsida
http://lcweb.loc.gov/copyright/
Förenta staternas copyright officeIntellekuell egenondom på In the Information Age
http://homepage.seas.upenn.edu/~cpage/cis590/
Pennsylvania universitet kan ge några svar