IIGS™ Nyhetsbrev - Augusti 1998
English ~ Dansk ~ Deutsch ~ Español ~ Suomi ~ Français ~ Nederlands ~ Norsk ~ polski ~ Português ~ Svenska
IIGS™ Nyhetsbrev - Augusti 1998
De tidigaste invånarna i Kina grupperade sina små familjer i större grupper för att skydda sina landområden. Allt eftersom tiden gick blev vissa familjemedlemmar från en by mäktigare än andra och härskade inte bara över sin egen familj utan över andra familjegrupper i närheten.
När Qui/Ch´ín dynastin kom till makten år 221 f Kr blev Qin Shi Huanghi först kejsare och han regerade över en erövrad men förenad och centraliserad stat. Han avskaffade feodalsystemet (som började under Shang och Zhou perioden), tog bort makten från adeln och tvingade menigheten att betala skatter direkt till honom själv. Eftersom han ville ha samma tillämpning av lagen överallt var straffen mycket hårda om man var olydig - halshuggning, delning av kroppen i två halvor eller bryta kroppen itu.
Qin Shi Huanghi dynastin gav landet namnet som vi nu använder - Kina.
Handel var viktigt men aldrig så viktig som lantbruk. De tidiga kineserna tillät några handelsmän att komma in i landet för att köpa varor och de skickade några handelsmän ut i världen. Fastän människor reste tyckte de in te om att ändra sin livsstil, att ta över andras sätt. Deras ovillighet att ändra sig kanske grundades på deras tro på Konfucius, som predikade att man skulle leva i harmoni med naturen och att man skulle visa respekt för sina förfäder.
Allteftersom tiden gick blev Kinas makt svagare efter en lång rad misslyckanden att modernisera landet. Europeiska handelsmän blev mäktigare. Under denna epok introducerade Ostindiska kompaniet opium från Indien till Kina. Tusentals människor blev slavar under drogen. När kejsaren vill förbjuda droghandeln år 1839 förklarade England Kina krig.
År 1842 seglade engelsmännen uppför Ghang Jiangfloden och tvingade kineserna att kapitulera under villkoren i Nankingpakten. England också fick Hong Kong under fördraget. Kina upprättade fördrag med Frankrike, Tyskland och USA också - länder som gjorde mycket pengar på Kinas bekostnad.
I hälarna på handelsmännen kom de kristna missionärerna. År 1851 ledde Hong Xinguan (en kristen omvänd) ett uppror med över en miljon deltagare, som var förbittrade över Qing kejsarnas eftergivenhet mot de utländska makterna. Rebellerna grundade staten Taiping med huvudstaden Nanjing. De införde en rad sociala reformer med deras revolt slogs ner så småningom och ett stort antal dog.
Under kriget tog Ryssland, Frankrike och Japan ännu mer Kinesisk territorium och ägodelar. Som ett resultat av den dubbla utmaningen mot kejsarens auktoritet av upprorsmän och utlänningar predikade en grupp mandariner reformer med begränsad västorientering som kallades Självförverkliganderörelsen.
En ny kejsare kom till makten men eftersom han var för ung för att regera blev änkekejsarinnan Ci Xi regent.
Efter att ha besegrats av Japan år 1894 skrevs fördraget i Shimoniseki. Fördraget speglade den kinesiska regeringens svaghet och uppmuntrade främmande makter att exploatera Kina i ännu högre grad. Inkomsterna från tullen minskade och en förnyad flod av billiga konsumtionsvaror fortsatte att vara ruinen för det inhemska hantverket - grunden för ekonomin på landsbygden.
Förhållandena i Kina var på sin lägsta punkt år 1898 och de flesta tyckte att förändringar var nödvändiga. Reformivrarna ville låna västerländsk vetenskap och teknologi för att komplettera den nyupptäckta kofucianska tradition. Reformivrarna försvarades sina krav på förändring genom att inta en pro-konfuciansk inställning.
Änkekejsarinnan Ci Xi, som hade manipulerat makten bakom kejsarens tron i nära sextio år, planerade en kupp för att förhindra reformerna. Kejsaren Guang Xu hölls fängslad på Sommarpalatset och Ci Xi blev regent ännu en gång.
Nu var Kina i desperat behov av reform men Ci Xi blickade bakåt. Ci Xi var hänsynslös och opponerade sig mot reformer. De som ville ha förändringar blev avrättade. Sex reformivrare blev avrättade medan andra flydde.
Utländsk handel började göra intåg på landsbygden och orsakade extrem umbäranden på människor av alla samhällsklasser. Regeringen, som hindrades av ojusta handelsavtal mellan Kina och de åtta fördragsmakterna (Österrike, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Ryssland och Förenta staterna), ökade på svårigheterna med extra skatter.
Det arroganta uppförandet bland många utlänningar i Kina underblåste de starka känslorna och harm bland många kinesiska grupper. Mycket av detta missnöje mot utlänningar riktades mot missionärernas arbete på landsbygden, områden som snart blev motståndare till kristendomen. Andra lärda kineser tyckte att Kina blev förödmjukade av utlänningarna och de blev förbittrade över det nedlåtande uppförandet av t o m den lägsta europeiska skrivbiträdet.
Jordbruksarbetarna i norr bildade en organisation känd till västerlänningar som "Boxers". som fick namnet av grundarnas beteckning på sig själva på kinesiska, "Den harmoniska rättfärdighetens knytnäve".
Boxerupproret åren 1899 - 1900 blev vändpunkten i Kinas historia. Ekonomiska umbäranden, hat mot utlänningar som blev resultat av de kristna missionärernas aktiviteter, och en bred tro på vidskepelse bland de obildade massorna gav bränsle åt detta bondeuppror.
Den konservativa änkekejsarinna och andra bakåtsträvande hovtjänstemän använde och uppmuntrade Boxers att anfalla utlänningarnas kyrkor och ambassader. Snart spred sig revolten från Shandong över hela Nordkina med Beijing. För att Kina skulle kunna leva ett liv i fred och harmoni måste utlänningarna, som hade förstört denna harmoni med naturen elimineras.
De högra stånden anklagade utlänningarna för att de hade utlöst "bergets andetag" genom gruvarbete och att ha förstört "drakens åder" i landet genom att bygga järnvägar. Det nya järnvägssystemet förstörde det gamla kommunikationssystem som baserades på "Stora Kanalen" och hela städer lämnades utarmade och isolerade när järnvägen gick dem förbi.
Offer för naturliga katastrofer såväl som vidskepliga forskare och tjänstemän sade att de dåliga tiderna berodde på utlänningarna som hade sårat andarna genom att predika en kristen livsstil och genom att förbjuda Konfucius lära och dyrkan av idoler och förfäder.
Utländska ambassader belägrades, missionärer och diplomater dödades. År 1900 skickade de åtta paktländer in trupper från alla nationer för att kväva upproret, besätta Beijling och för att upprätthålla ordning och försäkra sig om trygghet för civila. Trupperna plundrade och skövlade palatset och privata hus såväl som större och mindre städer och byar.
Försöken från många av reformivrarna att åstadkomma förändringar, föryngra dynastin och förhindra utlandets inblandning misslyckades och kineserna själva betraktade utlänningar med fruktan i stället för ringaktning och fiendskap.
Som ett resultat av attackerna på utlänningar blev Kina betraktad som en ociviliserat, laglöst land. Fastän Manchu hovet gjorde små reformer var dess auktoritet nu så svag att många kineser ansåg revolution vara det enda hoppet.
Änkekejsarinnan Ci Xi dog år 1908 och efterlämnade en liten pojke, Puyi, som Kinas nästa och sista kejsare. Det var början till slutet. Efter tusentals år kollapsade det kinesiska imperiet och Republiken Kinas provisoriska regeringen kom till makten år 1911.
"The Ancient Chinese" - Hazel Mary Martell
"China" - Phillip Steele
"The Chinese Way" - Janet McRae and Peg White
"China 100 years of Revolution" - Harrison E. Salisbury
"Journey into China" - National Geographic Society
http://hoover.nara.gov/kids/louhenry_04.html
http://www.sartori.com/nhc/frames/faqs/faq45-13.html
http://www.history.navy.mil/faqs/stream/faq45-13.htm
http://www.profinet.at/austrianconsult/Boxer_Rebellion.htm
http://www.smithway.org/flashman/BOXERS.HTM
http://www.smplanet.com/imperialism/fists.html
http://www.farmington.k12.mn.us/intrview/ldboxreb.htm